Hovedforedrag

Hovedforedragene ved Johan Öhman og Inga Bostad er åpne for alle interesserte både fysisk og som webinar. 

Det filosofiske «som-om»: Utdanning forFoto av Inga Bostad bærekraftige liv?

Inga Bostad er professor ved Institutt for pedagogikk, Universitetet i Oslo.

I dette foredraget vil professor Bostad reflektere over pedagogiske implikasjoner av dypøkologien slik den ble utviklet og levd ut av filosofen Arne Næss. Hun er særlig opptatt av sammenhenger mellom ansvar, fellesverdier og tillit og hevder dypøkologien her representerer en betydelig utfordring for pedagogisk tenkning. Hun vil komme inn på probabilisme, mulighetsrom og demokrati som levd erfaring og reflektere over takknemlighet som et viktig pedagogisk begrep.​     

Pluralistisk miljö- ochJohan Öhman hållbarhetsutbildning – återblick och framtida utmaningar

Johan Öhman er professor i pedagogikk ved Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.

I denna key noten kommer Öhman att återvända till rötterna för ett pluralistiskt förhållningssätt till miljö- och hållbarhetsutbildning, lyfta teoretisk och empirisk forskning om pluralism, samt diskutera de utmaningar som pluralismen står inför idag. Var går pluralismens gränser?

Full tekst om foredraget

I denna keynote kommer jag att återvända till rötterna för ett pluralistiskt förhållningssätt till miljö- och hållbarhetsutbildning, lyfta teoretisk och empirisk forskning om pluralism, samt diskutera de utmaningar som pluralismen står inför idag. För över 20 år sedan kunde vi i en nationell kartläggning av miljö- och hållbarhetsutbildning i svensk skola identifiera tre selektiva undervisningstraditioner: den faktabaserade, den normativa och den pluralistiska. Detta var startskottet för en omfattande forskningsverksamhet inom forskningsmiljön SMED (Studies of Meaning-making in Educational Discourses) med inriktning mot den pluralistiska traditionen.

Forskningen har varit både empirisk och teoretisk. I den empiriska forskningen har intresset riktats mot möjligheter och problem när den pluralistiska undervisningen förverkligas i en utbildningspraktik. Stort fokus har lagts på klassrumsdiskussioner och hur elever lär sig att förena kunskaper och värden till ett argument och ett ställningstagande i avgörande framtidsfrågor. En central fråga har varit hur utbildningen kan bidra till att elever utvecklar ett hållbart engagemang. I den teoretiska forskningen har vi försökt fördjupa argumenten för en pluralistisk utbildning, framför allt med hjälp av John Deweys tidiga arbeten om utbildningens betydelse för demokratin, men också genom att sätta Jürgen Habermas idéer om en deliberativ demokrati i relation till Chantal Mouffes radikala demokrati.

Jag kommer avslutningsvis att sätta den pluralistiska undervisningen i relation till den samtida samhällsutvecklingen. Vi har under de senaste åren sett ett förändrat politiskt klimat: demokratikris, ökat polarisering i medial debatt och en ”postsanningsdiskurs” med tillhörande fientlighet mot vetenskap och rationalitet. Samtidigt förändras också utbildningssammanhanget: starkare politisk styrning, NPM, målstyrning, kunskapsfokusering, mer tester och ökad byråkrati. Allt detta med en tilltagande begränsning av lärarnas frihet och deprofessionalisering som följd.

Tillsammans skapar dessa förändringar nya utmaningar för en pluralistisk utbildning och frågan är hur vi kan utveckla detta förhållningssätt för att möta samtidens utmaningar. Hur förbereder vi bäst eleverna för ett aktivt deltagande i en hållbar samhällsomvandling?

En allt mer fördjupad global ekologisk och social kris har under senare år också väckt ett behov av att lyfta in mer kritiska perspektiv, som posthumanism och dekolonialism, i undervisningen. Frågan är hur sådana starkt normativa perspektiv kan förenas med ett pluralistiskt förhållningssätt? Var går pluralismens gränser?

Fullstendig program

Se også  fullstendig program for konferansen.

Publisert 18. nov. 2019 12:46 - Sist endret 20. okt. 2021 10:11